Solceller på vintern: Hur mycket producerar de?

Solceller producerar el även på vintern, men betydligt mindre än under sommarhalvåret. Under november–februari står vinterproduktionen för cirka 10–15 % av årsproduktionen i mellersta Sverige (SE3). Det beror på kortare dagar, lägre solvinkel och möjlig snötäckning. Trots det är solceller en lönsam investering sett över hela året – den starka sommarproduktionen kompenserar mer än väl för vinterns lägre siffror. I den här artikeln går vi igenom exakt hur mycket solceller producerar månad för månad, hur snö påverkar och vad du kan göra för att maximera din vinterproduktion.

Månadsvis produktion i Sverige

Solcellsproduktionen varierar kraftigt över året. Tabellen nedan visar ungefärlig fördelning av årsproduktionen per månad för ett typiskt system i mellersta Sverige (elområde SE3, Stockholm- området). Procentsatserna bygger på verklig solinstrålningsdata och kan variera något beroende på takets orientering och lokala förhållanden.

Beräkning baserad på 10 kWp-system med ~950 kWh/kWp i SE3, totalt 9 500 kWh/år. Faktisk produktion varierar med väder, takets orientering och eventuell skuggning.

Som tabellen visar kommer den absolut största delen av produktionen under april–september. De fyra vintermånaderna november–februari står för sammanlagt cirka 13 % av årsproduktionen, eller drygt 1 200 kWh för ett 10 kWp- system i SE3. Det är inte försumbart – det motsvarar ungefär en månad med varmvatten för en genomsnittlig villa. Vill du beräkna din exakta produktion? Testa vår solcellskalkylator.

Varför producerar solceller mindre på vintern?

Det finns flera samverkande orsaker till att solcellsproduktionen sjunker kraftigt under vintermånaderna. Att förstå dem hjälper dig att ha realistiska förväntningar och planera din elförbrukning.

Färre soltimmar

Den mest uppenbara faktorn är att dagarna är mycket kortare på vintern. I Stockholm (SE3) är dagen bara 6–7 timmar lång runt vintersolståndet i december, jämfört med 18–19 timmar i juni. I norra Sverige är det ännu mer extremt – i Luleå (SE1) är solen uppe bara 4–5 timmar i december, och i de nordligaste delarna går solen inte upp alls under en period kring vintersolståndet.

Lägre solvinkel

På vintern står solen lågt på himlen. I Stockholm når solen bara cirka 7–8 grader över horisonten vid vintersolståndet, jämfört med 54 grader vid sommarsolståndet. Den låga solvinkeln innebär att solstrålarna passerar genom en tjockare del av atmosfären, och att ljuset träffar panelerna i en sned vinkel. Båda faktorerna minskar mängden energi som når panelerna.

Mer molnighet

Vintern i Sverige präglas generellt av mer molnighet och gråväder, särskilt i mellersta och norra Sverige. Moln blockerar direkt solljus, men solcellerna producerar fortfarande el från diffust ljus (dagsljus som sprids av moln). Produktionen från diffust ljus är dock betydligt lägre – typiskt 10–30 % av vad direktljus ger.

Snötäckning

Snö som lägger sig på panelerna blockerar solljuset och stoppar produktionen tillfälligt. Hur länge snön ligger kvar beror på taklutning, temperatur och panelernas mörka yta som absorberar värme. I de flesta fall glider snön av inom ett par dagar, men i norra Sverige kan snötäckning vara ett återkommande problem under hela vintern.

En ljuspunkt: kyla ökar verkningsgraden

Det finns en positiv faktor som delvis kompenserar: solceller fungerar bättre i kyla. Verkningsgraden ökar med ungefär 0,3–0,5 % per grad under standardtesttemperaturen (25 °C). En klar vinterdag med -10 °C kan alltså ge 10–15 % högre verkningsgrad jämfört med en het sommardag. Problemet är förstås att de få soltimmarna på vintern väger tyngre.

Snö och solceller

Snö på solpanelerna är en vanlig oro för den som överväger solceller i Sverige. Här går vi igenom vad som faktiskt händer och varför du i de allra flesta fall inte behöver göra något.

Behöver man skotta snö från panelerna?

Nej, det behöver du normalt inte. Det finns flera anledningar till det:

• Panelernas yta är glatt och mörk – Glaset på solpaneler har en mycket slät yta, och den mörka färgen absorberar solenergi även genom ett tunt snötäcke. Det gör att snön smälter underifrån och glider av.
• Taklutningen hjälper – På tak med 20–45 graders lutning glider snön av naturligt. Ju brantare tak, desto snabbare försvinner snön.
• Risk för skador – Att skotta paneler innebär risk för repor på glaset och skador på celler och kontakter. Det är också en säkerhetsrisk att vistas på taket vintertid.
• Marginalnytta är liten – Eftersom dagarna är korta och solljuset svagt på vintern, är den produktion du "räddar" genom att ta bort snön minimal i förhållande till risken.

När kan det vara aktuellt att ta bort snö?

I undantagsfall kan det vara relevant att avlägsna snö, till exempel om du har ett nästan horisontellt tak (under 10 graders lutning) där snön inte glider av alls, eller om ett tjockt islager bygger upp under hela vintern. Använd i så fall en mjuk borste med långt skaft – aldrig en skyffel, spade eller hårda verktyg som kan repa panelerna.

Albedoeffekten: snö kan vara en fördel

Snö har en hög reflektionsförmåga (albedo). Snötäckt mark runt huset kan reflektera solljus upp mot panelerna och faktiskt öka produktionen under klara vinterdagar. I februari, när solen börjar komma tillbaka men det fortfarande ligger snö, kan denna effekt märkas tydligt och bidra till att februari producerar bättre än man kanske förväntar sig.

Tips för att maximera vinterproduktionen

Även om vintern oundvikligen ger lägre produktion finns det konkreta åtgärder som gör skillnad:

1. Välj rätt lutning

En brantare panelvinkel gynnar vinterproduktionen. Vid 40–60 graders lutning träffar vintersolens låga strålar panelerna i en mer optimal vinkel, och snö glider av snabbare. Nackdelen är att sommarproduktionen minskar något. De flesta svenska villatak har 22–35 graders lutning, vilket är en bra kompromiss. Läs mer om taklutningens betydelse i vår guide om solceller på olika taktyper.

2. Mikroväxelriktare istället för strängväxelriktare

Med en traditionell strängväxelriktare påverkar en delvis snötäckt eller skuggad panel hela strängen. Med mikroväxelriktare (eller optimerare) arbetar varje panel individuellt. Det gör stor skillnad på vintern, då det ofta ligger snö på nedre panelerna medan de övre är fria. Läs mer om hur solceller fungerar och olika växelriktartyper.

3. Undvik skuggning

Vintersolen står lågt, vilket gör att skuggor från byggnader, träd och skorstenar blir längre. En skugga som inte är ett problem på sommaren kan täcka stora delar av taket på vintern. Tänk på att trimma grenar och placera paneler så att de undviker skugga under de timmar solen är uppe.

4. Håll panelerna rena

Löv, fågelspillning och smuts som samlas under hösten kan minska produktionen under vintern. En enkel visuell inspektion före vintern kan vara värt mödan. Regn sköter oftast rengöringen, men om panelerna har liten lutning kan smuts ansamlas.

5. Övervaka produktionen

Moderna solcellsanläggningar har appar eller webbportaler där du kan följa produktionen i realtid. Genom att övervaka ser du om produktionen är ovanligt låg – det kan indikera snötäckning, skuggning eller ett tekniskt problem som behöver åtgärdas.

Solceller i norra vs södra Sverige på vintern

Skillnaden mellan norra och södra Sverige är dramatisk under vinterhalvåret, men ser man till hela året jämnar det ut sig mer än man tror.

Det som gör solceller lönsamma även i norra Sverige är de extremt långa sommardagarna. I Luleå är solen uppe 22–24 timmar per dygn runt midsommar, vilket ger en intensiv produktionsperiod under maj–juli. Årsproduktionen i SE1 är visserligen 15–25 % lägre än i SE4, men det kompenseras till stor del av lägre temperaturer (som ökar verkningsgraden) och snöreflektioner under våren.

Slutsatsen är att solceller fungerar i hela Sverige, men att produktionsprofilen skiljer sig. I söder får du en jämnare fördelning över året, medan norra Sverige har en mycket koncentrerad produktionsperiod under sommaren. Läs mer om solceller i din region.

Batteri som komplement på vintern

Under vintern producerar solcellerna lite el, men du kan fortfarande dra nytta av ett batterilager på flera sätt:

Elprisarbitrage

Elpriserna varierar kraftigt under vinterdygnet. Genom att ladda batteriet på natten när elpriset är lågt och använda den lagrade elen under dyra timmar (morgon och kväll) kan du spara pengar oavsett solcellsproduktion. I SE3 och SE4 kan prisskillnaden mellan billigaste och dyraste timmen vara 1–3 kr/kWh under kalla vinterdagar.

Lagra den lilla produktionen

Även om vinterdagarna är korta producerar solcellerna mest mitt på dagen när du kanske inte är hemma. Med ett batteri kan du lagra den blygsamma dagsproduktionen och använda den på kvällen istället för att sälja den till ett lågt pris.

Nödström vid elavbrott

Vintern är högsäsong för strömavbrott i Sverige, särskilt i landsbygdsområden. Vissa batterisystem kan fungera som nödström (backup) vid elavbrott. Det kan vara värt mycket en stormig vinternatt. Batterier med grönt avdrag på 50 % har en nettokostnad på cirka 3 500 kr/kWh, vilket gör dem betydligt mer prisvärda.

Ekonomin under vinterhalvåret

Det är naturligt att oroa sig för vinterhalvåret ekonomiskt, men solcellsekonomi handlar om årsresultatet – inte enskilda månader.

Du köper mer el på vintern

Under november–februari producerar solcellerna betydligt mindre än hushållet förbrukar, och du behöver köpa huvuddelen av din el från nätet. Det är normalt och förväntat. Under sommarhalvåret är förhållandet det omvända – du producerar mer än du förbrukar och säljer överskottet.

Nettoeffekten över hela året

Det är den totala årsbesparingen som avgör lönsamheten. Ett 10 kWp-system i SE3 ger en återbetalningstid på cirka 17,1 år, inklusive de svaga vintermånaderna. Sommarens höga produktion väger upp vinterns underskott.

Vinterhalvåret i kronor

För ett 10 kWp-system i SE3 ser det ungefär ut så här: 30 % egenförbrukning värderas som undviket elköp till 1,80 kr/kWh, medan 70 % export värderas till 0,50 kr/kWh.

• Sommarhalvåret (apr–sep): Produktion ~7 200 kWh, besparing ~6 400 kr
• Vinterhalvåret (okt–mar): Produktion ~2 300 kWh, besparing ~2 050 kr
• Hela året: Produktion ~9 500 kWh, besparing 8 455 kr

Halvårsbeloppen är avrundade till närmaste 50 kronor. Helårsbeloppet bygger på de oavrundade värdena.

Vinterhalvåret bidrar alltså med knappt en fjärdedel av den årliga besparingen. Det är absolut inte noll, men sommarhalvåret gör det tunga lyftet. Vill du se exakta beräkningar för ditt tak? Använd vår kostnadsfria solcellskalkylator. Läs också vår kompletta guide om solceller för mer information om allt du behöver veta innan du investerar.

Vanliga frågor